© Sveriges Allmänna Konstförening
#3 2021  –  Tema Glas & Jade

SAK MAG

  SAK Edition #2    Liu Chien-Kuang    Sarah Maria Yasdani    Michel Lee    Nina Due    Glas i lotteriet    Walker väljer

Inledning

Glas kan vara så mycket

  Detta nummer av SAK MAG handlar om två material egentligen, vi har fördjupat oss i glas och jade. När vi bjöd in Liu Chien-Kuang att göra en SAK Edition hade vi sett hans duoutställning med Tone Linghult på Galleri Glas i Stockholm. Ett verk av Lighult köptes in till lotteriet 2020. Kuangs verk hade också en oerhörd lyskraft och vi förstod att vi ville arbeta med honom i någon form. Många månader senare hade vi ett första möte i Gustavsberg, en plats som fullkomligt osar svenskt glas och keramik-historia, och Kuang berättade om sin idé att arbeta med glas men skapa objekt som efterliknar den dyrbara jaden. I intervjun utvecklar han dessa tankar. SAK Edition är inte helt korrekt benämning för den serie unika verk han skapat. Då han gjorde sin research i arkivet på Östasiatiska museet fick han kontakt med curator Michel Lee, en person med enorm kunskap om jade. Vi ville därför intervjua även honom i detta nummer.

Mer information om när och hur man kan köpa ett verk av Liu Chien-Kuang hittar ni längre ner i magasinet.

En dag på försommaren träffade vi konstnären Sarah Maria Yasdani i hennes magiska utställning i Lusthuset, Spökparken i Stockholm. I en längre intervju berättar hon om sitt konstnärskap och förhållande till glaset som material.

Nina Due, Röhsskas museichef, berättar om glasflaskan och dess migration. Vi sätter också fokus på ett av vinstverken 2021, Erika Kristofersson Bredbergs fantastiska objekt.

  Det händer mycket i denna kämpande och evigt positiva konstförening. I oktober kommer vi att filma när Fatima Moallim gör en del av det kommande 100-verket, de 100 verk av henne som ingår i lotteriet. Filmen kommer kunna ses på vår NYA hemsida. Ja, äntligen har vi kunnat göra om hemsidan. I november släpper vi en till SAK Edition. Då kommer medlemmar kunna köpa grafiska blad av Andreas Eriksson. Dessa torrnålsgravyrer är gjorda speciellt för SAK och är upptakten till att vi släpper en Andreas Eriksson-monografi i december.

Vi vill tacka Kulturrådet och Region Stockholm för stöd som gjort att vi kunnat satsa på mer digitalt innehåll och bilder.

Sara Walker & Anna Hesselbom

Sara Walker
Verksamhetschef och intendent
  [email protected]

Anna Hesselbom 
Kommunikatör och samordnare
  [email protected]

Sak Edition #2 2021

LIU CHIEN-KUANG

STONE FROM OTHER MOUNTAIN, 2021
他山之石

Teknik/material: Blåst glas, 3D-printad bas
Mått: 10–40 cm (höjd)
Upplaga: 15 till försäljning, alla unika.
Pris: 6 500 kr

Release: Måndag 18 oktober kl 12. Först till kvarn – ring 08-104677 eller mejla [email protected] vid releasen!

Var beredd med dina favoritnummer!

Intervju: Liu Chien-Kuang.

FOTO: JB Béranger

The other mountain’s stone
can polish jade

  Hi Liu Chien-Kuang, SAK Edition artist number two 2021!

When did you first become interested in working with glass?

– In 2009, when I was studying at a university in Taiwan I chose to work with clay in the beginning, but soon I felt a bit bored from working alone most of the time. So, my interest got me into the super small glass workshop in the department and I watched hundreds of videos about glass blowing online to try to understand how it works. And then in school I tried to convince my classmates to work with me in the glass workshop (even though they might not have been so interested, now when I think about it) I guess I was looking for some kind of interaction between the material; glass, my classmates and myself. Something exciting happened simultaneously, the temperature, smoke and steam were interesting to me when I started working with glass.

Tell us about your edition for SAK, the thoughts behind it and the process making them?

– The edition title is: Stone from other mountain 他山之石,可以攻玉 could be translated as: the other mountain’s stone can polish jade; to improve oneself by accepting criticism from outside. It is taken from 詩經Shijing (The book of odes) – I had a chance to visit the glass collection from Asia in the Östasiatiska museum in Stockholm. In the collection, I found some glass objects with unique pattern and colour that looks like precious stone. The researcher explained to me that for a long time glass has been a good material to mimic the quality of jade or other rare stones. Glass has always been a good material for learning things. In this Edition, I focus on using green glass to reproduce ”the rarest jade stone”, I also designed a 3D-printed unique “wooden stand” for each jade stone to stand on. When I make glass jade, I try many different kinds of green coloured glass that I’ve collected for years, some of them might even have been produced before I was born. I also layer different shades of colours on top of the green to create depth in the stone. The stand for expensive stone is often made out of rare dark wood, I chose to make it exclusive by actually sculpting the mini podium in a computer program myself, and 3D printing them out. I thought it would be fun to play with the contrast between materials and triggering the states of material with my thoughts and understanding of copying and authenticity. Glass has been a good material for me to learn things in this complicated world.

FOTO: JB Béranger

FOTO: JB Béranger

FOTO: JB Béranger

Do you have a favourite glass object? An artwork or design piece?

– I like to visit glass collections in museums, to read stories behind the glass pieces. I try to understand why the object has been designed in a certain way, when it has been made, how it has been made, who has made the objects, and why the glass objects ended up in the collection. I have been really lucky to live in Sweden, because of the strong glass culture, almost all the museums have a glass collection waiting for me to explore. 

Who is your biggest inspiration?

– A lot of thoughts have come to me when chatting with my family. Because four of us are living in four different places and countries, for many reasons, we have been influenced by the society based on where we are. Naturally, it affects what we believe and how we behave in our daily life.

– Our conversations can be interesting and problematic, it all becomes the foundation of my thought process. I also enjoy going on long walks and talking in the woods with my partner, not necessarily about work but anything else fun that happened or we want to happen.  

What does jade mean to you?

– I have memories of jade since childhood, my mom always let me wear a necklace or bracelet that has a little piece of jade in it. The jade stone has always been engraved with some animal pattern, especially the dragon, I guess it was because I was born in the year of the dragon. As a four-year-old it was very difficult to understand what it meant when my mon says to be careful during play time in the park, so the jade stone was broken all the time after I knocked it into something. After growing up I’ve realized that the reason my mom wanted me to wear jade, was because she believes jade is a ”lucky stone”. To me, the jade stone reminds me of the obtrusive sides of my family but also a fun childhood and being loved.

Liu Chien-Kuang was born in 1988 in Kaohsiung, Taiwan. He lives in Stockholm, works in Gustavsberg.

Intervju: Sara Walker
Intervju: Sarah Maria Yasdani

FOTO: Sarah Maria Yasdani

Mellanrum i glas

  Sarah Maria Yasdani läste en kandidat i fri konst på Konstfack när hon upptäckte glaset som material. Det gick hand i hand med hennes tankar kring begreppen tidrum eller kronotop, fenomen som förtätar tid och rum. Det kan vara speglar, trappor, trösklar och fönster. Något som tar en någonstans i både tid och rum, ett slags mellanrum eller ickerum. I hennes examensprojekt Trösklar 2020 är det just denna detalj som står i fokus. Något vardagligt man kanske inte lägger märke till. Det började med ett kärleksbrev till ett fönster, ett fönster Yasdani drömde om att smälta ner och omvandla till en tröskel. En väldigt tydlig symbol för ett före och ett efter, den existerar mellan då och nu, i klivet mellan inne och ute. Jag tänker på uttrycket “Att något står för tröskeln” som betyder att något stundar, är på väg att hända, en väntan, en stund i förtätad tid. Att dessa trösklar gjöts i glas hänger ihop med att glaset som material i sig genomgår en övergång från ett stadium till ett annat, från total värme där det smälter till att stelna i den form man valt.

Du har pratat om att materialet glas är kongenialt med denna tanke om tröskeln och fönstret som en övergång, från ett då till ett nu, från ett inne till ett ute. Vill du berätta hur du menar?

– Jag talar ofta om ett tillstånd som jag kallar den förtjockade tiden. En känsla av nu där tiden är sann och upplöst. Att arbeta med glas är att få befinna sig i en förtjockad tid, i ett tidrumstillstånd av spänningar. På samma sätt som tröskeln och fönstret bär förmågan att uppehålla oss mitt emellan vår avgångsplats och ankomstplats och tillåter oss att uppstå i det mellanrummet gör glaset som material också det i och med att glaset bär på en absolut spänning mellan här och där, nu och då. Och så plötsligt stelnar glaset, tiden står still, stilla, förstelnad eller spricker, rämnar och går sönder hundratusentals bitar.

När verken presenterades på Galleri Duerr i juni 2021 var de utplacerade i rummet som om husen lyfts bort och trösklarna låg kvar. Många har klivit över trösklarna, de blir som bärare av minnen.
Du nämnde att en tröskel betyder mycket för dig, då den kommer från din mormors hus. Många minnen finns laddade i den.  Är den tanken viktig, att varje tröskel eller fönster betyder något för dig, eller är det snarare tröskeln och fönstret som fenomen som är intressant för dig?

– Arbetet springer dels ut från en längtan att bevara ett för mig, laddat objekt. Tröskeln som tidsdokument, som noter, spår efter kroppar i ett hus där ingen rör sig längre. Fönstrets vindpinade och vindpiskade patina, tings lyrik fenomenologi och emotionologi. För mig handlar det om att det döljer sig en spirituell närvaro i vardagliga ting och genom mitt arbete önskar jag ge den närvaron ett språk och en plats. Jag tänker att den specifika personliga laddningen är viktig och oviktig på samma gång. Viktig för att det är den laddningen som skapat mitt begär men i läsning av verken blir den laddningen ett exempel på hur ett vardagligt föremål kan fungera som behållare av tid, mer universell och betraktaren tillåts ladda dem med egna minnen och associationer.

  Sarah Maria Yasdani FOTO: Jo Andersson

FOTO: Leilani Nordin

FOTO: Sarah Maria Yasdani

FOTO: Sarah Maria Yasdani

  Sarah Maria Yasdani fick 2020 ett arbetsstipendium som delas ut av Emmaboda Kommun och Konstfack, som första student från fri konst. Det innebar en arbetsvistelse i The Glass Factory Hot Shop. Forskningen hon genomförde där, utmynnade i utställningen “Om att tala och tänka med fönster” som visades under sensommaren på The Glass Factory i Boda Glasbruk. Det är en serie om åtta verk i glas, gjutna efter fönster från olika tider och platser, varav ett visades i samarbete med Seart i Lusthuset i Spökparken i Stockholm försommaren 2021.

Vill du berätta lite om utställningen på the Glass Factory?

– Vi har olika fönster runtomkring oss, fönster som alla bär på möjligheten att sträcka ut våra innersta utrymmen. Fönstrets glaskropp är det öga vi upplever världen igenom där rummet är vårt medvetande. Fönstret blir en förbindelse mellan något inre och något yttre. För oss samman och separerar, ger oss åtkomst och utesluter. Fönstret speglar och synliggör, utelämnar och uppenbarar men gör oss samtidigt förankrade och fristående, närvarande och frånvarande i exakt samma stund.

På så sätt försätter fönstret oss i ett precist tillstånd, i en förtjockad tid. Allt börjar vid ett fönster. Fönstret som ett tidsdokument, en plats och en övergång. Fönstret som den möjlighet som också bär oss bort från platsen.

Jag har samtalat och sällskapat med mina fönster, lutat mig mot karmen, närmat mig beslagen och frågat glaset. Var och när börjar och slutar kroppen i ett fönster?

När jag tänker på glas, så går tankarna först till glasblåseri. Du arbetar med gjutglas, vill du berätta hur går den processen till?

– Först skulpterar jag upp mina föremål i lera för att sedan gjuta av dem i gips och kvarts. Mitt arbete med gips är en viktig osynlig del av processen för gjutglas där jag skapar mina negativ. Gipsformerna blir som reliefer som jag sedan smälter ner gjutglas i. Jag beräknar volymer och spänningsförhållanden för att skapa ett passande temperaturschema. Efter en tid i ugnen börjar det arkeologiska arbetet; att knäcka gipsformerna och försiktigt gräva fram glaset. Där och då tar det långa kallarbetet vid. Dremling, slipning och putsning. För mig är samtalet med materialet en viktig del i min process där jag får bli kropp.

Till sist, vad har du på gång framöver?

– Två av fönsterna ska ut och se Europa på den resande utställningen ”Glass – hand formed matter.

Jag ska faktiskt tillbaka till Konstfack för en kandidat i keramik och glas. Jag önskar lära mig ännu mer om glasets kemi, hur materialet beter sig och vad glaset vill. Jag har det senaste året utvecklat en systematik i mitt arbete med gjutglas och känner behov av att komplettera mitt arbete med fingertoppskänsla, intuition och hantverksmässigt kunnande. Framöver önskar jag få tid att bygga upp ett muskelminne i händerna, jag älskar att få förstå processen såväl teoretiskt som i kroppen.

Annars arbetar jag för tillfället mycket med mina speglar som jag önskar undersöka i olika tekniker i glas. Jag har sandgjutit några och arbetar parallellt med att ugnsgjuta mer komplicerade spegelformer och då genom att skapa en vaxpositiv som jag ångar ur ur mina gipsformar. Mina speglar får både en form och en transparens och blir därför bärande på andra sorters reflektion. Jag tänker kring förförelsen i det att glaset ger oss en inblick in i materialet, så sällan får vi möjligheten att se in i ett material.

Jag har även hittat mina två första dörrar som en fortsättning på mitt inventarium av mellanrum, en samling av ting som fördelar tid.

  Läs mer om konstnären på sarahmariayasdani.com

Intervju: Anna Hesselbom
Intervju: Michel Lee

Imitation but not fake

  Hi Michel Lee, curator at the Museum of Far Eastern Antiquities (Östasiatiska Museet), where Liu Chien-Kuang has done his research on jade for the SAK Edition project ”Stone from other Mountain”.

What are the characteristics of jade and in which parts of the world can it be found?

– Jade is a mineral that has been used by many cultures throughout the world and has been prized for its hardness, colours, and often translucency.  Some of the cultures that held jade in high esteem include the Olmec and Maya cultures of Mesoamerica, the Maori people of present-day New Zealand, and also in China, starting with various Neolithic cultures and continuing into the present day. – There are two main types of jade, classified as nephrite and jadeite.  Nephrite can come in a range of colours, including black, brown, green and white.  The colours of jadeite tend to be more vibrant compared to nephrite and ranges from bright green, to yellow and lavender.  Jadeite is harder than nephrite, but both are harder than steel and require diamond or other very hard abrasive to shape. – Jade can be found in various parts of the world, including North America, Central America, Central Asia, New Zealand and Siberia.  Taiwan was also a source of jade stone that was used by various indigenous peoples in Southeast Asia.

Jade has been connected with for exampel luck and health qualities. Would you give us a few examples of how it has been used historically and how is it used today?

– The Spanish used jade as a cure for ailments of the loins and kidneys, which was first recorded in the sixteenth century. – In China, jade has been a special material since Neolithic times. The stone’s translucency, attractive colours and hardness made it a special, even spiritual, material to various Neolithic cultures within the confines of present-day China.  These qualities continue to be appreciated within Chinese culture today, even amongst Chinese diaspora and overseas communities.  Today, jades are worn for both physical and spiritual protection by many Chinese.  Since at least the Bronze Age in China, jade was thought to have protective qualities that would preserve the body after death.  Suits made from jade plaquettes and sewn together with metal (sometimes gold) thread can be found covering entire bodies from elite burials dating to the Han dynasty (202 BCE – 220 CE). – The stone’s qualities carry symbolic significance.  The hardness, combined with its translucency and colours, have given many associations with the stone, including immortality, purity and nobleness.  Emperors of the past sometimes used jade powder as an ingredient for elixirs meant to grant them immortality. In the present day, jade pendants in the forms of various deities or mythical animals are sometimes used for the protection of the wearer, or to give them luck.  The elderly may wear jade bangles to protect their bones in case of a fall. – For Chinese diaspora, jade can sometimes be a symbol of identity.  The belief in the protective qualities of jade or its symbolisms has also spread to countries and cultures neighbouring China, including Vietnam and Korea.

Jade dagger handle, China. Eastern Zhou dynasty, 5th-6th century BCE. OM-1974-1467. An example of a historical work of jade from the collections at Östasiatiska Museet.

In his project, Liu Chien-Kuang imitates the highly valued jade with mouth-blown glass, a series of works that will be at the same time authentic in its craftmanship – and an imitation. Has it been a common practice historically to imitate jade with less expensive material?

– My own area of specialization is Chinese art, so I will mainly present from the perspective of imitation of the material within China, where people have been using one material to imitate another material for thousands of years.  The reasons for imitation include to deceive, replace, as well as to show off skill and technology for amusement.  Glass has long been one of the substitutes for a range of semi-precious stones in China, particularly jade. Glass could have been a cheaper material to be used as burial goods.

– At the Museum of Far Eastern Antiquities, there are glass objects in the collection already from the Han dynasty that imitate jade.  Jesuit missionaries were employed during the Qing dynasty (1644-1911) to help experiment with glass and enamels in the imperial workshops. Glass was used to imitate, but not fake, a range of materials, such as jade, coral, amber and agate. 

– People throughout the world have always used one material to imitate more precious materials, and the reasons are not always to fake.  In my opinion, Liu Chien-Kuang’s works are another example of using glass, in a playful way, to imitate other materials.

Would you tell us a little bit about the collection of jade at Östasiatiska museet?

– The Museum of Far Eastern Antiquities in Stockholm holds one of the most important collections of East Asian art and archaeology in the world, particularly from China. The jade collection is one of its highlights, numbering around one thousand objects.  They range in date from as early as around 5,000 BCE to the twentieth century.  The glass collection at the Museum is also one of the most comprehensive collections of Chinese glass in Europe and numbers over three hundred objects.

  If you want to know more and hear Michel talk about jade, have a listen to the podcast ”Inside the Box” episode 15. You can find it on Spotify.

Intervju: Anna Hesselbom

Michel Lee FOTO: Östasiatiska Museet

Intervju: Nina Due

Migration –
föremålens färdvägar

  Hej Nina Due, museichef på Röhsska museet i Göteborg, berätta om din relation till glas.

– Glas som material är fantastiskt mångsidigt och har genom tiderna visat på kreativitet, olika uttryck och funktioner som luckrat upp gränserna mellan konst, hantverk och design. Den innovativa och stilistiska bredden i skapandet av glasföremål gör det nästan omöjligt att välja ett favoritobjekt. Jag tycker att det är mer intressant att fokusera på en typologi i glas och jag väljer flaskan.

– Röhsska museet har en stor glassamling, där ett urval glasföremål kommer till sin rätt i höst när vi öppnar utställningen Migration – Föremålens färdvägar. Här visar vi syriska glasflaskor från 200-talet till dagens Absolut Vodka-flaska, en svensk designklassiker. Poängen är att visa på bredden i denna typologi, genom handgjorda objekt till massproducerade, vad glasets färg har inneburit i produktionsprocessen och hur konstnärliga uttryck, tekniker och processer har migrerat mellan kulturer och utvecklats under flera århundraden.

Curatorer: Kirsten Algera och Ernst van der Hoeven (MacGuffin Magazine), Johan Deurell (Röhsska museet).

  Migration – Föremålens färdvägar. 23 oktober 2021 – 28 augusti 2022.  

Från Röhsskas samlingar FOTO: Carl Ander

Die Young blow up

Glas i lotteriet 2021

  Glasobjektet ”Die Young blow up” av Erika Kristofersson Bredberg är ett av verken SAK:s medlemmar kan vinna i dragningen i november! Die young är namnet på verk som visades under utställningen med samma namn på Galleri Lokomotiv i Erikas ”hemstad” Örnsköldsvik 2020. Titeln grundar sig i en ambivalens att bli äldre, att finna sin plats i ett samhälle där att göra karriär premieras framför empati och solidaritet. Så här skriver konstnären själv om utställningen: ”Det handlar lite om att jag, och många andra med mig flyttar från sin uppväxtort på grund av avsaknaden av utbildningar eller saker som intresserar en. Man vill inte bli stöpt i samma form som så många andra på en plats som inte ger en utrymme utvecklas. Utställningen i Övik blir som en del av att jag ska finna min plats som vuxen i staden som nästan kvävde mig som ung, att jag kommer hem och på nå vis ska visa upp vad jag åstadkommit. Jag nästan kräver ett utrymme nu, men det är svårt med en plats som inte kunde sörja för att ens drömmar kunde få fart när man var yngre.” Erika Kristoffersson Bredberg driver Glasbolaget tillsammans med kollegan Ammy Olofsson och är medlem av det glaskollektivet Boom, en feministisk plattform för konsthantverket glas.

Läs mer:
  erikakristoferssonbredberg.com
  boomglass.com
  glasbolaget.com

Die Young blow up FOTO: Erika Kristofersson Bredberg

Walker väljer

© The Trustees of the British Museum

Väldigt gammalt glas

  Ett av de äldsta skapade glasföremålen finns på The British Museum i London. Det är ett litet fragment av blått glas som hittades i Eridu, i nuvarande Irak och blev en del av museets samling 1919.

Museets beskrivning av objektet lyder: ”Lump of translucent blue glass; on one side probably broken off from a larger lump; on the other sides the surface looks as if it is original; very bubbly; transmits light along the edges; surface turned greyish.” Det är något magiskt med detta lilla fragment, denna ’lump’. 

Objektet är från 2050 f.Kr, det vill säga mer än 4000 år gammalt.

  British Museum.  

 Roni Horn, Untitled 2014-2016 FOTO: Hauser & Wirth

Flytande mening

  Allt annat än råa fragment är den amerikanska konstnären Roni Horns (f. 1955) serie glasobjekt som hon började arbeta med på 90-talet. Verken är glascylindrar där innanmätet ser ut att vara flytande. Det är opakt på utsidan men dess inre är transparant och speglar sin omgivning. Jag har sett varianter av Horns glasverk på olika platser och de griper tag varje gång. I Oslos skulpturpark, Ekebergparken finns Horns Air Burial. Air Burial syftar på den tibetanska begravningsritualen där den avlidna placeras på en bergstopp, utsatt för väder och vind. Horns vita cylinder står i skogen och med tiden kommer även den övertas av växtlighet och påverkas av vädrets makter. Den speglar trädkronorna och himlen.

  Ekebergsparken.  

Postadress:
Sveriges Allmänna Konstförening
Jakobsgatan 27 c
111 52 Stockholm

Besöksadress:
Konstakademien
Våning 3
Ingång Jakobsgatan 27C
111 52 Stockholm
Öppet enl. ö.k.

Privacy Settings
We use cookies to enhance your experience while using our website. If you are using our Services via a browser you can restrict, block or remove cookies through your web browser settings. We also use content and scripts from third parties that may use tracking technologies. You can selectively provide your consent below to allow such third party embeds. For complete information about the cookies we use, data we collect and how we process them, please check our Privacy Policy
Youtube
Consent to display content from Youtube
Vimeo
Consent to display content from Vimeo
Google Maps
Consent to display content from Google