#5 2025 – Vinster
SAK MAG
Det är som en lång andning – vinsterna 2025
Cecilia Edefalk, Simon Wadsted, Mette Björnberg, Bruno Knutman, Aurea Tanttu, Christine Ödlund, Tova Rudin, Olle Helin, Anton Alvarez, Olivier Maximilian, Max Ronnersjö, Andreas Eriksson, Mehreghan Meysami, Helena Lund Ek, Astrid Kajsa Nylander, Eva Lange, Amalia Årfelt, Sara Elggren, Kayo Mpoyi och Anni Eckermann
Vinstverkens konstnärliga bredd och tematik är som vanligt enorm. Vår önskan är att ni blir nyfikna på att se mer av de inköpta konstnärerna och att lägga nya namn på minnet. Men också att presentera mer kända konstnärer på nytt.
I detta nummer av SAK MAG får ni också en fördjuping genom intervjuer med Max Ronnersjö, Mette Björnberg, Kayo Mpoyi och Anni Eckermann.
Några av rösterna bland årets vinstkonstnärer:
På något sätt började jag samla på ord
Påhittade husfasader med osammanhängande ljus och förvrängda perspektiv
Alla fynd förvarade jag i en gammal kexkartong
Liksom den sena morgonens drömmar när man väl bestämt sig för att övergå i vaket tillstånd
En del av det liv som en specifik byggnad och plats inspirerat till
Jag blev så himla glad men tappade den nästan med detsamma i en långhårig ryamatta och den hittades aldrig
Det mesta är väl ordlöst
Där överflödet/egot rensas och vi blir kvar med våra sanna jag
Och det är den kykladiska konsten jag bryr mig om, den senklassiska konsten bryr jag mig inte om alls
Som att vandra genom ett landskap barfota
Det är som en lång andning
Med olika växtförhållanden och beredning har linet olika nyanser
Eftersom i det gryningsljuset är en varg och ett får omöjliga att skilja från varandra.
Sara Walker
Sara Walker
Verksamhetschef och intendent
[email protected]
Anna Hesselbom
Kommunikatör och samordnare
[email protected]

FOTO: Konstnärerna
Experimentella metoder
Hej Helena och Kajsa!
Berätta om verket vi köpt in till årets lotteri
– Vi har samarbetat kring en serie på 35 monotypier med screentryck. Bilden som är med i SAK:s lotteri påminner oss om Jasper Johns screentryck som vi tittade på under processen. Ett vykort från oss, adresserat till Johns och Rauschenberg.
Hur svårt var det att samarbeta kring bilderna?
– Vissa saker var väldigt enkla att komma överens om, såsom ramverket: att vi ville arbeta experimentellt med screenmetoden och att vi ville investera i ett gäng stora, tåliga och vackra pappersark. Det svåra var att konfronteras med våra egna, stundtals reflexartade, föreställningar om skönhet.
Fick ni skapa nya regler kring tillblivelsen vartefter?
– Den enda regeln vi hade var att inte använda pensel. Vi hade ett outtalat samförstånd om att låta varandra testa olika idéer vi hade lust till och att inte stanna i processen för att ett verk var ”fint” utan köra på tills vi kände att inget skulle tillföras.
Hur kom ni fram till just dessa 4 bildelement:
”Vi har arbetat i stort format (100 x 75 cm) på lumppapper som tål upprepade tryck. I belysta och obelysta ramar har vi använt rakeln som ett måleriskt redskap för att trycka fritt och att upprepa fyra bildelement:
Pensel redskap för att måla
Penseldrag indexikalt tecken för den måleriska gesten
Grid som begrepp inom måleri och sätt att strukturera bildyta
Cirkel geometrisk form och symbol” ?
– Vi ville definiera element som beskriver en grundläggande utgångspunkt i måleriet. Och sedan förhålla oss till och experimentera med bildrummet genom att upprepa dessa fyra element i olika kompositioner.
Har ni tagit med något in i era individuella konstnärskap som ni lärde er i samarbetet?
Kajsa:
– För min del har det nog hittills främst tagit sig uttryck i när jag undervisar. Jag vill utveckla undervisningsmoment där studerande kan hitta kraften i direkta, experimentella metoder—tillsammans.
Helena:
– Bland annat att mina intuitiva val gällande bildytan, tex påförandet av en form kan göras på motsatt sätt än vad som ”känns” rätt. Och att det kan bli så mycket bättre då.
Har ni några förebilder bland konstnärer som arbetat i par eller grupp?
Kajsa:
– Jag gick i Kerstin Brätschs och i Jutta Koethers professorsklasser i Hamburg. Kerstin samarbetar bl.a. med Debo Eilers, Ei Arakawa och Alison Katz som alla kom till Hamburg och hade workshops med oss, jag har även själv medverkat i flera av deras verk. Jutta Koether arbetar också ofta tillsammans med andra konstnärer, bl.a. performance tillsammans med Kim Gordon som inspirerat mig mycket. Jag har själv en bakgrund i musik och spelade i band i flera år, på så sätt har skapandet i grupp känts väldigt naturligt för mig—jag är medveten om att det alltid finns andra perspektiv och sätt att skapa som jag inte själv kan komma fram till, som uppstår i samspel.
Helena:
– Jag upskattar till exempel Gittan Jönssons och Kristina Abelli Elanders samarbete i serieformat.
Har ni några råd till konstnärer som är nyfikna på att arbeta tillsammans?
– Vi har spenderat mycket tid tillsammans, vi har pratat om måleri, besökt utställningar och bara hängt. Allt detta finns med när vi göra bilderna. När det kommer till att arbeta med andra människor är det alltid viktigt att inte ha bråttom, att ge saker tid att utvecklas. Göra det man känner för att göra, som känns spännande och kul på någon nivå, inte något man borde göra…samtidigt är ett definierat ramverk förutsättningen för att något ska kunna uppstå, så deadlines och andra begränsningar kan bli väldigt produktiva gemensamma mål. Fika måttligt!
Intervju: Sara Walker

FOTO: Issues Gallery
Informationen är fri
Hej Max Ronnersjö! Som är aktuell med vinstverket Haus Wittgenstein door handle.jpg 2024, 2025
Berätta om din konstnärliga bakgrund, vilka skolor har du gått, vilka lärare eller andra personer har varit viktiga för ditt konstnärskap?
– Jag började intressera mig för konst genom serietidningar och graffiti, senare blev jag kär i en som gick estetprogrammet när jag gick teknik, jag började på en kurs i UV-måleri på kulturskolan och stannade i flera år. Efter lumpen sökte jag förberedande konstskola och kom senare in på Umeå Konsthögskola där jag gick tre år för att sedan fortsätta på Valand i Göteborg.
Berätta om din praktik, hur hänger allt ihop? Wikipedia-bidragen och andra arbeten? Hur du arbetat med spår av konstservice/teknikerarbete i verk osv
– Jag har alltid haft en vilja att förstå vad konst är för något och försökt på olika sätt vända ut-och-in på företeelser inom skapandet. Jag växte upp samtidigt som Internet och var väldigt intresserad av hur det kunde användas, jag byggde hemsidor och kodade textbaserade rollspel. När susning.nu kom, en föregångare till Wikipedia, engagerade jag mig direkt, när Wikipedia sedan kom började jag redigera artiklar och bidra med foton där, den första artikel jag skapade är Åderlåtning, jag har även skapat artikelarna Vernissage, IASPIS, Relationell konst och väldigt många konstnärer och nu när jag kollar har jag även redigerat förgreningssidan SAK så att den även innehåller en länk till sidan Sveriges Allmänna Konstförening, bidraget gjordes 6 mars 2007. Jag har nog alltid sett arbetet på Wikipedia som ett slags konstverk eller konstnärligt arbete och fotografierna och illustrationerna är i allra högsta grad konst. Jag har visat Wikipedia-projektet på min avgångsutställning från Valand men aldrig visat enskilda fotografier, det här är första gången jag har printat och ramat ett foto från projektet. Det är kul att informationen är fri, jag har aldrig riktigt trott på upphovsrätt och det här är väl en slags kommentar på det, fotot på handtaget från Haus Wittgenstein kommer även att användas som omslag till en doktorsavhandling så verken får egna liv i och med publiceringsformen och spridningen. Jag har alltid jobbat med skräp, återvunnet och stulet material, mycket pga att jag inte velat lägga massa pengar på det, så att samla in skräp, damm, tejp, lappar och annat från mitt lönearbete har varit naturligt. Sedan hur jag använder materialet i konstprocessen har inte helt fallit på plats, jag experimenterar fortfarande, det har blivit målningar med damm från olika adresser där jag arbetat och inramade verk bestående av andra konstverks etiketter och packmaterial, ett slags parasiterande kanske.
Vad är ditt första minne av konst?
– Jag minns att jag var väldigt fascinerad av Lars Erik Falks Färgtorn vid Lindhagensplan när vi åkte förbi där, jag undrade verkligen vad det var för något och varför det stod där.
– Berätta om Antics? Hur började det och vad är planerna framåt?
– Antics är ett slags konstverk i form av ett galleri som jag driver tillsammans med Katarina Sylvan på Hudiksvallsgatan 8 i Stockholm, i samma lokaler har jag min ateljé och verkstad. Jag har alltid drivit olika typer av verksamheter relaterade till konst som en naturlig del av mitt intresse för konst och de möten som uppstår kring den, Antics kom sig naturligt sedan jag tröttnat lite på att arrangera konstnärsbar och utställningar varje fredag under ett år, jag blev pappa också vilket gjorde det svårt. Men nu blir jag lite sugen på det igen. Den enda direkta planen framåt är utställning med Cecilia Edefalk och i början av nästa år en grupputställning där vi samlar lite tankar kring konstnärligt arbete och hur det värderas, deltar gör bl.a. Art Club 2000, vars wikipediasida jag skapat. Vi tar allting lite som det kommer. Antics betyder upptåg eller bus.
Intervju: Sara Walker

FOTO: konstnären

FOTO: Caio Marques di Oleviera
Kroppar som bär världen
Hej Kayo Mpoyi!
Berätta om verket ”Det här är min gammelfarmors berättelse, det här är berättelsen om linjer och perspektiv”
– Jag håller på med en grafisk bok där jag blandar poesi, grafik, målning och teckning. Den handlar om mig. Den handlar om gammelfarmor. Den handlar om landet Kongo. Den handlar om kroppar som bär världen. Det är oklart om den någonsin blir klar. Kanske är det bara en process.
Vilka personer har varit viktiga för dig i din konstnärliga praktik?
Jag började min konstnärliga karriär som författare. Jag har skrivit två romaner, en bilderbok samt bidragit till ett antal antologier. Allting jag har skrivit har dock börjat i teckningen. Jag kom in på gestaltande konst i vilja att stanna i teckningen. Den gestaltande konsten tillåter mig att uttrycka mig samtidigt som jag tillåts en tystnad eller återhållsamhet som inte finns i den slags litteratur jag skriver. Det finns många konstnärer som har varit viktiga för min praktik. Om jag ska nämna några så tror jag att Sadiya Hartman, Lynette Yiadom Boakye , Belkis Ayón och Edward Munch är tänkare och konstnärer som lämnat avtryck. Möten med dem har skapat nya förgreningar i min process.
Vad är ditt första minne av konst?
– Min brors teckningar av min mamma kanske. Han var väldigt duktig och jag minns att jag också ville kunna avbilda världen såsom han gjorde. Det var något förunderligt, att kunna teckna.
Berätta om din tid på Grafikens hus?
– Jag har haft residens på grafikens hus 2025. Under residenset arbetade jag med kollografi, en teknik där man skapar egna tryckplattor i kartong. Jag samtalade i teknik och ämne med afro-kubanska konstnären Belkis Ayón, vars arbete med myter och utforskande av outtalade berättelser genom grafik har slagit mig och förändrat mig. Under residenset ökade min nyfikenhet för de kongolesiska folkens kosmologier. Jag tittade specifikt på Bakongo folkets idé om Dikenga, en cykel som allt liv stort som smått följer. Processen under residenset har syftat till att samla material för en ny ursprungsmyt.
– Processen under residenset på grafikens hus syns i deras temporära galleri i Farsta fram till december. Jag ställer också ut, en gestaltning av ett inre universum i grupputställningen Stockholm kosmologier på Liljevalchs. Den är öppen fram till januari 2026. Till våren vill jag vidareutveckla arbete inom färg. Jag är intresserad av färgen gul, myt och porträtt.
Intervju: Sara Walker

FOTO: Grafikens hus
Med trä som utgångspunkt
Hej Anni Eckerman, ditt verk Formad av Trä är inköpt till konstlotteriet!
Berätta lite om verket Formad av trä, som vi köpt in till årets konstlotteri.
– Verket ”Formad av trä” är del av utställningen ”Jag bygger ett hus”. Utställningen är sprungen ur hemlängtan. För 15 år sedan flyttade jag till Stockholm från Helsingfors, och sedan dess upplever jag en konstant hemlängtan. Så jag har inspirerats av finsk arkitektur och design genom tiderna som jag har tolkat genom min finska identitet.
Verket i årets konstlotteri är en blåst glasskulptur från när utställningen visades på Riche Fenix under hösten 2025.
Hur blev keramik och glas din bana?
– Jag har en examen från Konstfack och utbildningen keramik och glas. Materialen och processen bakom arbetet med keramik och glas är det som fascinerar mig.
Verket material är ju glas men titeln är ”Formad av trä” men träet som material är med utan att synas. Hur hänger det ihop?
– Träet har varit utgångspunkt i arbetet. Genom träet har jag utforskat min hemlängtan till Finland och på sättet träet varit viktig historiskt. ”Formad av trä” är glas blåst i blåsformar byggda i plywood. Det blåsta glaset tar form av träkonstruktioner och blir till skulptur. Formarna består ibland av över hundra små träklossar. I utställningen har jag även arbetat med trä som material som inte syns. Som här med plywood men även genom rotting och träaska.
Du har också nämnt att slumpen får spela en stor roll i din process. Hur tar det sig uttryck?
– Processen är det som tar mig framåt. Materialet och jag har en dialog och ett samarbete. Vi testar oss fram: test blir till nya test som till sist blir till slutgiltigt verk. Utgångspunkten är inte slutresultatet.
Intervju: Anna Hesselbom

FOTO: Konstnären

FOTO: Galleri Magnus Karlsson
Två öar i vattnet
En hälsning från Mette Björnberg, vars verk Still Young är inköpt till kopnstlotteriet.
Hej! Så roligt att ni köpt mitt verk Still Young! Det är skissen till verket In the Bath som jag här syns i bild med. Verken ingick i utställningen Till mina flickor som jag visade på Galleri Magnus Karlsson 2024. Utgångspunkten till verket Still Young är en av mina döttrars bröst som bryter vattenytan när hon badar i badkaret. Jag fick först syn på mina egna bröst när jag själv tog ett bad. De bildade som två öar i vattnet. Eftersom jag är lite äldre själv och brösten lite slappa bad jag min dotter släppa in mig i badrummet när hon badade. Hon fann sig i att bli fotograferad där hon låg med sina betydligt yngre bröst i badet. Jag modellerade sen dem med utgångspunkt från fotot.
Still Young kom till så.
Hoppas att verket hamnar hos någon som uppskattar det!
Hälsningar Mette🍀

FOTO: Galleri Magnus Karlsson
vinster 2025
1 – Cecilia Edefalk
Gud, 1983
Lackfärg, spritpenna på pannå
15 x 29,7 cm
4 – Bruno Knutman
Knäbäck in Memoriam, 1991
Gouache på papper
53 × 41,5 cm
7 – Tova Rudin
Liten Spegel, 2025
Aluminium
20 x 30 x 10 cm
10 – Olivier Maximilian
V.I.T.R.I.O.L. 2024
Stengods, koboltoxid
38 cm x 18 cm
14 – Mehreghan Meysami
Dog-human, 2022
Cyanotypi
Upplaga: 10
65 x 35 cm
16 – Eva Lange
Flöte, u.å.
Balsaträ och vitmålat trä
10 x 6 x 4 cm
19 – Kayo Mpoyi
Det här är min gammelfarmors berättelse, det här är berättelsen om linjer och perspektiv, 2025
Giclée, baserade på linoliumsnitt
Canson edition etching rag, 310 gram
24,1 x 32,9 cm
Upplaga: 30
2 – Simon Wadsted
Facade, 2025
Olja på duk
56,5 x 41,5 cm
5 – Aurea Tanttu
Nocturne Orb, 2024
oil on wood panel
28 x 36 cm
8 – Olle Helin
Fyrverkerier, 2025
Fyrverkerirester från diverse platser i Malmö, gummi arabicum och äggoljetempera på linneduk
24 x 18 cm
11 – Max Ronnersjö
Haus Wittgenstein door handle.jpg 2024, 2025
Digitalt fotoprint i konstnärens ram
40 x 50 cm ink ram
15 – Helena Lund-Ek & Astrid Kajsa Nylander
PP #32, 2025
Vinyl på papper
100 x 75 cm
17 – Amalia Årfelt
Fisk på klippa, 2025
Glaserat stengods
15 x 8 x 5 cm
20 – Anni Eckermann
Formed by wood VI, 2025
Glas
9,5 x 9,5 x 17 cm
3 – Mette Björnberg
Still Young, 2024
Patinerad brons
22 × 18 cm
6 – Christine Ödlund
Fyra dimensioner av ett träsk, 2023
Akvarell, vinylskiva, tryck
23 x 22 cm
9 – Anton Alvarez
0102210903
3D-printad plast (stereolitografi)
Jesmonite, lack
Ca 6 x 18 x 18 (h) cm
Uppl. 20 + 5 AP
12 – Andreas Eriksson
Varp 2, 2021
Etsning på koppartryckspapper, handtryckt av Mikael Wahrby i Stockholm
64 x 44 cm (pappersstorlek)
13 – Andreas Eriksson
Varp 1, 2021
Etsning på koppartryckspapper, handtryckt av Mikael Wahrby i Stockholm
64 x 44 cm (pappersstorlek)
18 – Sara Elggren
#2024-15 (ovävd), 2024
Lin och koppartråd
38 x 18 cm






















